Specialarbete, 15 hpLSV410, Svenska för blivande lärare, Språklig fördjupningskursHöstterminen 2012Handledare: Rickard Melkersson.

Denna undersökning syftade till att undersöka vad de medel som man under barocken använde för att väcka och stilla människans affekter har för påverkan på dagens musikstuderande ungdom, samt hur nära deras upplevda affekter ligger de affekter som barockens musikskribenter såg i musiken. För att studera detta använde jag mig av en kvantitativ enkätundersökning. Jag spelade upp valda delar ur ett stycke av Monteverdi för dem och undersökte i enkätform vad de upplevde för affekter. De flesta försökspersoner uppfattade de stora musikaliska mönstren, som oftast är de som uttrycker olika grad av energi, medan de underliggande, mer nyanserade mönstren, som kan uttrycka om ett litet stycke musik har en positiv, negativ eller neutral laddning, uppfattades mer sällan.

Den här rapporten ämnar undersöka vilket det huvudsakliga särdraget hos musikalisk genre är.En avgränsning har gjorts till hypotesen att enbart melodi är tillräckligt för att klassificera genre alltså tt melodi är det huvudsakliga särdraget hos musikalisk genre. En kvantitativ metod har använts i form av en internetbaserad tjänst där användare har fått klassificera genre på musikstycken i sin helhet, samma musikstycken med extraherad sång samt samma musikstycken representerade i syntetiserade versioner vilket representerar melodierna för musikstyckena. Statistiska metoder har sedan använts för att presentera den insamlade datan,för att efter analys komma fram till att melodi ej är tillräckligt för att klassificera genre och alltsåatt melodi ej är det huvudsakliga särdraget hos musikalisk genre..

Kunskaper i retorik ses som en viktig resurs i dagens samhälle och i och med att de nya ämnesplanerna togs i bruk hösten 2011 fördes begreppet ?den retoriska arbetsprocessen? in i kurserna i svenska på gymnasiet. Eleverna ska numera kunna använda denna process som stöd vid skriftlig och muntlig framställning. Det är mot denna bakgrund som syftet med denna uppsats är att utreda vad som menas med ?den retoriska arbetsprocessen? och hur denna process utnyttjas i skolans undervisning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur begreppet främmandegöring kan användas som retorisk figur i olika kulturella texter samt att ge förslag över begreppets tillämpning i skolans bildundervisning. Syftet är också att med hjälp av resultatet gestalta ett eget konstnärligt verk där främmandegöring problematiseras och synliggörs. Det gestaltande arbetets syfte är även att pröva hur främmandegöring kan användas som retorisk figur. Undersökningens metod bygger på en bildsemiotisk analys kopplat till en bildretorisk modell beståendes av fyra dimensioner, samt en gestaltande undersökning i form av mediet digitalt fotografi. Resultatet visar att samtliga kulturella texter använder sig av främmandegöring som retorisk figur genom flera retoriska dimensioner, samt att det kan upplevas som att dimensionerna har en förmåga att gå in i varandra.

Musikalisk prestationsångest (MPA) är ett vanligt förekommande problem bland musiker och kan i vissa fall omöjliggöra en karriär som musiker. Syftet med föreliggande studie var att utvärdera en 5 sessioners behandling med Acceptance and Commitment Therapy (ACT) för MPA. Resultatet är lovande, 7 av 8 deltagare fullföljde behandlingen och flera deltagare fick förbättringar på såväl ACT-relaterade mått som på mått för MPA. Resultatet motiverar vidare forskning om ACT för MPA..

Ett utforskande av interpretation utfört i musik, akvarell och ord. En närgången bild av en levande musikalisk process studerad från en inre kärna. Arbetet består utav denna text, tre konserter från våren och sommaren 2013 som dokumenterades i DVD-format, ljudupptagningar av improvisationer och akvareller skapade i tiden för arbetet. Arbetets kärna, ögonblicksbilder från insidan av själva processen, presenteras i en egen del av arbetet och omsluts av förklarande, reflektioner och tankar. Författaren spelar viola och upplever synestesi..

Undersökningens syfte är att studera hur historielärare på gymnasiet berättar om berättande. Studien grundar sig därför på intervjuer med gymnasielärare i historia. Intervjumaterialet kopplas sedan för det första till retoriska begrepp, för det andra till Thomas Ziehes pedagogiska teorier och för det tredje till Peter Gärdenfors bild av människan som mönsterskapare och meningssökare. Resultatet av undersökningen visar på att lärarna i sin undervisning använder retoriska grepp av olika slag. När de berättar om vad de gör, beskriver de det emellertid inte med retoriska termer..

Utgångspunkten för denna undersökning är att ta reda på hur sånglärare på gymnasiet talar med elever om instudering och att få en inblick i vilka metoder de erbjuder sina elever att använda sig av när de ska lära sig en ny sång, samt att undersöka eventuella skillnader i pedagogiska infallsvinklar mellan de olika sånglärarna. Jag vill också ta reda på hur de intervjuade sånglärarna förhåller sig till läroplanen Lgy11 när det kommer till musikalisk instudering. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem sånglärare, verksamma i gymnasieskolan i Sverige. Resultatet visar att samtliga sånglärare har skapat egna metoder för musikalisk instudering utifrån olika medierande redskap. De huvudsakliga redskap som används är texttolkning, lyssning, visuella bilder, interpretation och i viss mån notbild.

I uppsatsen söks svaret på frågan om musikalisk bakgrund (t.ex. musiksmak) påverkar förmågan att bedöma ljudkvalitet. Två grupper med olika musikalisk bakgrund och musiksmak (pop/rock respektive klassiskt) jämförs med varandra för att hitta samband mellan deras förmåga att bedöma ljudkvalitet och deras musikaliska bakgrund. En metod för denna jämförelse presenteras. Resultatet ger att det mellan grupperna råder en viss gemensam kvalitetsuppfattning, men att den musikaliska bakgrunden påverkar förmågan att bedöma ljudkvalitet och att gruppen pop/rock har en högre bedömningsförmåga än gruppen klassiskt..

Allt började med att jag kände mig fångad i en tvådimensionell värld med mönster och figurer på en plan yta. Jag frågade mig hur stor roll synen spelar för min världsuppfattning och mitt konstnärliga skapande. Det enda som kom ut från min hand var platta små figurer med ögon som stirrade på mig och sa: ?Vem är du? Vad gör du här? Vad vill du mig?? Jag kunde inte svara dem med mer än att jag bara skapar er, sen vet jag inte mer.Efter åtskilliga försök att komma från att bara skapa platta saker lyckades jag ändå bara åstadkomma reliefer.1 Jag bestämde mig för att göra någonting drastiskt och förbjöd mig själv att göra något visuellt som man måste kunna se för att uppleva. ?Om man inte kan se kan man heller inte rita några figurer?, sade jag åt mig själv.2 Hädanefter ska jag bara göra sådant som man kan uppleva och se utan syn, med fingertopparna och med kroppen.

Ambitionen med denna uppsats har varit att undersöka hur retorisk teori kan bidra till och komplettera området för kriskommunikation. Genom en intervju med Örebro kommuns kommunikationsdirektör och genom en teoretisk fördjupning har vi sammanfört en praktikers perspektiv med ett teoretiskt perspektiv. Vi har tagit avstamp i den retoriska situationen och undersökt hur ett retoriskt angreppssätt kan öka förståelsen för den kommunikativa aspekten av en kris samt vilken nytta en kriskommunikatör kan ha av att se på en kris som en retorisk situation. Resultatet visar att den retoriska situationen kan bidra med ett nytt och givande perspektiv på kriskommunikation. Inom den retoriska situationens tre konstituenter - exigence, audience och constraints - kommer ethos, topiker, doxa, narrativ, identifikation, kairos och decorum att skapa ett kompletterande och systematiserande förhållningssätt till kriskommunikation..

Skolmiljöerna är liksom de allra flesta av våra sociala rum fyllda med bilder. Samtidigt präglas skolan av en textspråksdominerande kunskapssyn. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bilders egenskaper påverkarade hur elever använder bilder. Med avstamp i semiotisk teori undersöktes, särskilt hur bilders retoriska egenskaper (deras retoriska dimensioner), påverkade urvalsprocessen för vilka bilder eleverna väljer att använda, i undervisningssituationer. Empirin baserades på intervjuer med åtta stycken gymnasie­elever som fick, ur ett urval av 70 uppsatta bilder, välja ut bilder och berätta om dem, i relation till sitt eget skapande och sina egna erfarenheter.

Denna studie syftar till att reflektera över den makt medierna besitter genom att studera de retoriska knep och tillvägagångssätt som Svenska Dagbladet och Sydsvenskan använder i sina ledare för att försöka övertyga läsarna. Tidningarna står nära varandra politiskt, men ändå inte på precis samma punkt på den politiska skalan, så det var då intressant att se om deras syn på valen skilde sig åt. För att komma fram till detta har jag använt mig av den klassiska maktteorin agenda setting och de retoriska teorierna om metaforer. Dessa teorier har applicerats under genomförandet av en retorisk analys av de ledare om valen som publicerats under första kvartalet 2012. I den retoriska analysen har de retoriska begreppen identifierats, analyserats och tolkats utifrån hermeneutiska förhållningssätt gällande min egen förförståelse.

Syftet med det här arbetet är att, genom elevintervjuer och klassrumsobservationer, ta reda på vad som kan göra en lärare bra. Vi har intervjuat sex elever om vilka egenskaper som de tycker att en bra lärare ska ha och vilka egenskaper deras bästa lärare har. Därefter har vi observerat två lärare och försökt synliggöra deras egenskaper med retoriska begrepp. Vi har i huvudsak utgått från den klassiska retorikens begreppsapparat då vi analyserat våra intervjuer och observationer. Utöver klassisk retorik har vi studerat litteratur som rör modern retorik samt retorik i en pedagogisk kontext.